Lite om lite...
Jag och Theya har tillbringat helgen i Gissjö, då pappa Eric varit borta på jobb. Blir så tomt här hemma när han åker, trots att jag har både gofisen o donnan att busa med. Men mitt ute i skogen, helt ensam och inga direkta grannar. Ja, då får till och med jag lite lätt panik, speciellt såhär på hösten när mörkret tränger sig på. Därför tog vi vårt pick o pack och for till mamma, tror dock inte att hon hade så mycket emot det. Inte vi heller för den delen!
Helgen har varit bra, förutom att vår lilla tös varit så hård i magen att hon inte kunnat bajsa med nån ordning. Trots detta har hon varit glad och haft humöret uppe, precis som alla andra dagar. Men det gör ändå ont att se sitt barn pinas, speciellt när de tittar på en med blicken snälla-mamma-hjälp-mig och man vet att man för tillfället inte kan göra så mycket. Det känns ju inte bättre av vetskapen att det är vi som är boven i det hela. Vi håller nämligen att övergå från ersättning till välling, men övergången gick lite väl fort att lilla magen inte hann ställa om sig. Men vi lär av våra misstag och gör ett nytt försök, denna gång med lite större eftertanke!
Det är redan tisdag, snart onsdag och jag har avverkat två träningspass och en mattelektion, so far so good. Kilona står för tillfället still, vilket känns drygt men jag försöker se det positivt. Nu är det bara att lägga i en högre växel, och det ska jag nog klara av. Nog?! Jag SKA klara av det!
Imorgon väntar klipp och färg hos syster. Inte en dag för sent vill jag lova. Minns inte när jag senast klippte mig, men jag vet att det var alldeles för LÄNGESEN.
Nu bär det av till sängen!
Helgen har varit bra, förutom att vår lilla tös varit så hård i magen att hon inte kunnat bajsa med nån ordning. Trots detta har hon varit glad och haft humöret uppe, precis som alla andra dagar. Men det gör ändå ont att se sitt barn pinas, speciellt när de tittar på en med blicken snälla-mamma-hjälp-mig och man vet att man för tillfället inte kan göra så mycket. Det känns ju inte bättre av vetskapen att det är vi som är boven i det hela. Vi håller nämligen att övergå från ersättning till välling, men övergången gick lite väl fort att lilla magen inte hann ställa om sig. Men vi lär av våra misstag och gör ett nytt försök, denna gång med lite större eftertanke!
Det är redan tisdag, snart onsdag och jag har avverkat två träningspass och en mattelektion, so far so good. Kilona står för tillfället still, vilket känns drygt men jag försöker se det positivt. Nu är det bara att lägga i en högre växel, och det ska jag nog klara av. Nog?! Jag SKA klara av det!
Imorgon väntar klipp och färg hos syster. Inte en dag för sent vill jag lova. Minns inte när jag senast klippte mig, men jag vet att det var alldeles för LÄNGESEN.
Vet inte riktigt vad jag ska göra ännu. Tomorrow will tell...
Nu bär det av till sängen!
Kommentarer
Trackback
